Forska!Sverige

Nobelpristagare Bengt Samuelssons berättelse om hur svensk forskning lett till både vetenskaplig ära och enorm nytta i kampen mot sjukdomar

Publicerad: 2012-06-11

(Sammanfattning av intervju med Bengt Samuelsson i ”Den oväntade nyttan”, 2012, KVA)

Bengt Samuelsson Nobelpristagare 1982, professor emeritus & rektor karolinska Institutet 1983-1995

Bengt Samuelsson
Nobelpristagare 1982, professor emeritus & rektor karolinska Institutet 1983-1995

Nya spännande upptäckter kommer fortfarande fram om prostaglandiner, även om forskningen om ämnena startade redan på 1930-talet. Fysiologen Ulf von Euler observerade att något i sädesvätska ledde till sänkt blodtryck och drog samman muskelvävnad i bland annat livmodern. Han kallade det okända ämnet prostaglandin eftersom han trodde att det bildades i prostatakörteln. Idag har fyndet lett till upptäckten av en hel familj av ämnen som bildas i kroppens celler och är en sorts lokala hormoner som påverkar cellens funktioner.

Den unge biokemisten Sune Bergström träffade von Euler på Karolinska institutet och blev nyfiken på upptäckten. Så småningom isolerade han fram olika ämnen ur proverna och bestämde hur de var uppbyggda tillsammans med kollegorna Ragnar Ryhage, Jan Sjövall och Bengt Samuelsson. Tack vare bland annat utveckling av nya analysmetoder kunde de presentera strukturen för sex olika prostaglandiner i början av 1960-talet. Därmed gick det att ta fram metoder för att tillverka dem i större mängd på laboratorium, istället för att utvinna dem från bland annat sädesblåsor.

Forskningen fick nu industriella kopplingar och under 1970-talet distribuerade läkemedelsföretag prostaglandiner till läkare för kliniska försök. Ämnenas medicinska effekter undersöktes under kontrollerade former – något som bidrog till att mängder med olika biologiska funktioner upptäcktes. Prostaglandiner visade sig reglera och balansera många av kroppens funktioner på cellnivå och de började bland annat användas för att lindra problemen med magsår, starta värkarbetet vid förlossningar och behandla grön starr. Prostaglandiner är även aktiva vid inflammationer, något många värktabletter riktar in sig på genom att blockera att ämnena kan bildas och därmed lindra symtomen.

När strukturerna var kända kunde Bengt Samuelsson och medarbetare också visa hur prostaglandinerna bildas från essentiella fettsyror, framför allt arakidonsyra. Det öppnade för att han tillsammans med medarbetare kunde kartlägga och isolera nya prostaglandinliknande ämnen, bland annat tromboxan som bildas i blodplättar. Ämnet stoppar blödningar, men bidrar också till att blodproppar bildas som kan ge stroke och hjärtinfarkt. Upptäckten har lett tillutvecklingen av en lågdosvariant av aspirin, tex trombyl, som miljontals människor världen över tar för att minska risken för blodproppar i hjärta och hjärna. Ett annat läkemedel som säljs för många miljarder kronor årligen lindrar astma. Det bygger på ytterligare ett steg i  utforskningen av ämnenas familjeträd. Bengt Samuelsson misstänkte i slutet av 1970-talet att det fanns en okänd grupp ämnen besläktade med prostaglandiner och lyckades isolera några kandidater som bildades i vita blodkoppar.

Fyndet fick extra tyngd när Bengt Samuelsson under en segeltur i Stockholms skärgård plötsligt insåg att de kunde vara förstadier till ett ämne han hört om som utlöste astma. Allergiforskare hade ägnat decennier åt att försöka identifiera det, men Bengt Samuelsson och medarbetare lyckades med den nya arbetshypotesen på bara några månader visa att  teorin stämde. De nya ämnena fick namnet leukotriener och de väckte så stora förhoppningar att läkemedelsföretag började utveckla nya astmaläkemedel direkt efter att upptäckten presenterats av Bengt Samuelsson på en vetenskaplig konferens i Washington 1979.

En läxa är att lösningen inte kom från riktad forskning för att förstå till exempel allergiska reaktioner, utan från grundläggande förståelse av biokemiska mekanismer – upptäckter som gjorts utan sikte på någon specifik klinisk nytta. Den vetenskapliga belöningen för alla upptäckter blev lika stor som nyttan de lett till. Sune Bergström och Bengt Samuelsson belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982 tillsammans med engelsmannen John Vane som forskat om aspirin. Men fältet är långt ifrån färdigutforskat. Nya upptäckter ser bland annat ut att kunna ge värktabletter med mindre biverkningar och läkemedel mot åderförkalkning.

För en mer ingående beskrivning, läs: Samuelsson, B., ”Role of Basic Science in the Development of New Medicines: Examples from the Eicosanoid Field”,The Journal of Biological Chemistry, vol.287, no.13, pp.10070–10080, March23, 2012

Bengt-samuelsson-signatur

Bengt Samuelsson

Dela gärna den här sidan: