Forska!Sverige

Medicinska framsteg och etiska utmaningar

Publicerad: 2015-03-31

Medicinska framsteg och utveckling av ny metodik och nya läkemedel sker ofta i små steg och tar lång tid. Men ibland kan utvecklingen explodera. För tre år sedan (2012) publicerade Emmanuelle Charpentier, då vid Umeå Universitet, och medarbetare en artikel i Science som visade att man på ett enkelt sätt kan modifiera DNA hos olika celler.

Olle Stendahl, MD, PhD, Professor i medicinsk mikrobiologi Hälsouniversitetet Linköpings

Olle Stendahl, MD, PhD,
Professor i medicinsk mikrobiologi Hälsouniversitetet Linköping

Tekniken, som kallas CRISPR-Cas9, bygger på studier av hur bakterier kan klippa upp virus-DNA för att skydda sig mot virusinfektioner.  Ett intressant infektionsbiologiskt grundforskningsproblem, men knappast av särskilt stort intresse för den tillämpade medicinska forskningen och sjukvården. Tillämpningarna inom molekylärbiologin och genetiken visade sig dock vara närmast obegränsade.

Sedan de första studierna publicerades 2012 har mer än 1000 artiklar publicerats där CRISPR-systemet har använts för genmodifiering och genterapi i enskilda celler, i vävnad och hos hela organismer.  Nu finns möjligheter att modifiera cancerceller, korrigera genetiska sjukdomar som cystisk fibros och screena för effektivare läkemedelsbehandling. Tidskrifterna Nature och Science hade denna teknik på sina listor för årets forskningsgenombrott 2013. Tekniken är enkel och billig och kräver bara grundläggande molekylärbiologisk kunskap. Tillgängligheten och möjligheterna skapar dock framtida utmaningar och problem. Var går gränsen för genmanipulation, när vi nu på ett enkelt sätt kan modifiera ett befruktat ägg eller embryo. Tidigare tekniker var avancerade, dyra och endast tillgängliga för ett fåtal forskare.

Dessa avgörande etiska frågor diskuterades nyligen vid ett möte i Kalifornien och i en artikel i Science, där flera forskare, bl a. nobelpristagarna David Baltimore och Paul Berg, rekommenderade att nuvarande strikta medicinsketiska riktlinjer följs i alla länder, att forum skapas där forskare och bioetiker erbjuder information och utbildning, och att det bildas en internationell grupp av forskare, jurister och etiker som utvecklar råd och rekommendationer för denna form av genetisk forskning.  I genteknikens barndom för 40 år sedan reagerade forskarna på liknande sätt.  Baltimore, Berg och andra molekylärbiologer träffades i Asilomar, Kalifornien för att efter ett kortare moratorium skapa riktlinjer för hur den då nyupptäckta DNA-rekombinanttekniken skulle användas.

Den snabba utvecklingen av CRISPR-Cas9 och dess unika möjligheter visar på grundforskningens ibland oväntade, men avgörande, betydelse för den tillämpade forskningen och sjukvården. Vi måste dock även vara uppmärksamma på de etiska och moraliska utmaningar som forskningen skapar och agera därefter. Annars kommer det starka förtroende allmänheten har för medicinsk forskning att allvarligt skadas.

 

New York mars 2015

Olle-Stendahl-sign

Olle Stendahl

Visiting professor, NYU

Dela gärna den här sidan: