Forska!Sverige

Svensk forskning tappar mark - så kan vi vända trenden

Publicerad: 2014-10-02

Förutsättningarna att bedriva medicinsk och annan forskning i Sverige är utmärkta. Vi har en god forskningstradition, en politisk enighet om att forskning är viktigt, och den svenska staten och näringslivet satsar större resurser på forskning än vad som är fallet i de flesta andra länder. Trots detta tappar svensk forskning mark. Hur kan vi vända denna trend? Jag tror att följande åtgärder är viktiga.

Carl-Henrik Heldin
Professor i Molekylär Cellbiologi,
Uppsala Universitet

Vi måste värna resurserna som satsas på forskning. Å ena sidan måste målsättningen att staten ska satsa minst 1% av bruttonationalprodukten på forskning upprätthållas. Å andra sidan, och kanske ännu viktigare, måste vi se till att dessa pengar används på effektivast möjliga sätt. Alla forskninganslag måste delas ut efter kvalitetsgranskning av ansökningarna med peer review, som tillämpas t.ex. av Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Endast då kan man vara säker på att anslagen går till de mest lovande projekten och de mest framstående forskarna. Emellertid det är också viktigt att ge stöd till forskare som håller på att meritera sig för att nå toppen. Utan en viss bredd i forskningen riskera denna att utarmas, och det blir svårt att leva upp till det berättigade kravet att grundutbildningen på universitetet ska vara forskningsanknuten.

Svensk framtida forskning står och faller med vår förmåga att locka de mest begåvade ungdomarna till forskningen. Grundskolan, gymnasiet och universitetet måste hålla sådan kvalitet att ungdomarna är väl förberedda och motiverade att söka sig till forskarutbildning och inleda en forskningskarriär. Vi forskare måste också entusiasmera ungdomarna för att forskning är både intressant, spännande och viktigt. Unga begåvningar måste få tillräckliga anslag så att de kan komma igång med självständig forskning någorlunda tidigt i karriären. Det är också viktigt att ett inledande generöst stöd följs upp med ytterligare stöd för de som lyckas bra. Av stor betydelse är också att underlätta rekrytering av utländska forskare till Sverige, något som stärker och berikar svensk forskning.

För att kunna rekrytera ungdomar till forskningen, måste det finnas en attraktiv karriärväg. Efter en forskarutbildning följd av ytterligare utbildning i form av en postdoktorsperiod i ett annat laboratorium, måste det finnas möjlighet att söka rekryteringstjänster för framgångsrika forskare som vill bilda en egen forskningsgrupp och bedriva självständig forskning. Tidigare utlystes sådana tjänster av Vetenskapsrådet och tillsattes i nationell konkurrens, vilket var en fördel eftersom ett visst antal tjänster alltid fanns att söka varje år, och den nationella konkurrensen innebar att innehavarna av dessa tjänster alltid var välkvalificerade. Tyvärr har detta system nu upphört, och dessvärre utlyser universiteten inte tillräckligt många tjänster av denna typ. Tjänsterna bör vara 6-åriga för att ge tillräcklig tid för forskaren att etablera sig. Mot slutet av 6-årsperioden bör forskaren utvärderas och den som lyckats bra bör få fortsatt anställning (s.k. tenure-track system).  Ett sådant system skulle kräva ett starkt akademiskt ledarskap, men skulle ha fördelen att vara förutsägbart, transparent och rättvist.

Modern forskning behöver fungerande infrastruktur i form av avancerade instrument, komplicerade metoder och fungerande databaser och biobanker. Detta kräver särskilda ”core facilities” som behöver koordineras på nationell nivå eftersom de är dyra och kräver utbildad personal för att fungera bra. Välbehövliga satsningar på dylik infrastruktur görs t.ex. av Vetenskapsrådet och Science for Life Laboratory, men ytterligare ansträngningar är viktiga för att svenska forskare ska kunna hävda sig i den internationella forskningsfronten.

Sist men inte minst är det viktigt att värna om grundforskningen. Erfarenheten visar att de riktigt stora genombrotten inom forskningen ofta skett genom nyfikenhetsdriven forskning som när projektet ufördes inte hade till syfte att lösa något specifikt problem. Forskningen leder ofta till oväntade fynd som kan utvecklas till produkter eller behandlingsmetoder.  En högkvalitativ grundforskning är en förutsättning för framgångsrik tillämpad forskning. Eftersom nya, banbrytande idéer föds i enskilda forskarhjärnor är det viktigt att ge forskare möjlighet att utveckla sina idéer utan att tvingas ingå i nätverk eller konsortier, som dessutom är svåra att utvärdera i efterhand.

Carl-Henrik Heldin Signatur

 

 

 

Carl-Henrik Heldin

Dela gärna den här sidan: