Forska!Sverige

Vi borde gå mot ett mål av minst 4 % av BNP till forskning och utveckling

Leif JohanssonStyrelseordförande AstraZeneca

Frågor & svar

Här kan du läsa vanliga frågor och svar.

1. Varför behövs Forska!Sverige?

2. Hur bidrar Forska!Sverige till ökad hälsa och välstånd?

3. Varför behöver Sverige satsa mer på medicinsk forskning och dess tillämpning?

4. På vilket sätt är Forska!Sverige finansierat?

5. Vad skiljer Forska!Sverige från andra organisationer som arbetar för att främja den medicinska forskningen?

6. Vad menar Forska!Sverige med att den medicinska forskningen har försvagats?

7. Hur mycket får den medicinska forskningen egentligen kosta?

8. Vad menar Forska!Sverige med life science?


1. Varför behövs Forska!Sverige?

Sverige håller på att förlora något mycket värdefullt. Under mer än ett halvt sekel har Sverige dragit nytta av världsledande medicinsk forskning, en hälso- och sjukvård som bedriver patientnära studier, och en växande medicinsk industri. Så är det inte längre.

  • Sveriges ställning inom medicinsk forskning har försvagats.
  • Det ges inte tillräckligt med utrymme för patientnära forskning och innovation i sjukvården.
  • Patienter i Sverige har inte alltid tillgång till de mest effektiva och säkra metoderna.
  • Forskande företag inom läkemedel och medicinteknik minskar antalet anställda i Sverige, vilket riskerar minska export- och skatteintäkter samt den samlade kunskapsbasen.

Sverige måste vända de negativa trenderna snabbt om vi inte ska förlora de unika fördelar som vi fortfarande har, annars blir vägen tillbaka både svår, lång och dyr.

Med dessa negativa trender i åtanke, behövs en samlad röst för medicinsk forskning och dess tillämpning.  En röst med brett perspektiv och som representerar olika delar av samhället. En röst som värnar om Sveriges framtid, där medicinsk forskning spelar en stor roll både för medborgarnas hälsa och välstånd. Denna röst är Stiftelsen Forska!Sverige.

Forska!Sverige arbetar aktivt med att informera beslutsfattare kring betydelsen av medicinsk forskning för hälsa och välstånd, dels genom kunskapsunderlag, dels genom att bistå med konkreta åtgärdsförslag.


2. Hur bidrar Forska!Sverige till ökad hälsa och välstånd?

Forska!Sverige bidrar till en positiv utveckling genom att informera och väcka uppmärksam­het kring betydelsen av medicinsk forskning för hälsa och välstånd, bl.a.  genom att bistå våra politiker med kunskapsunderlag för beslutsfattande. Forska!Sverige har exempelvis på sistone tagit fram en input till en life science strategi med konkreta åtgärdsförslag i syfte att förbättra förutsättningarna för medicinsk forskning och dess tillämpning i Sverige.

Forska!Sverige anser att:

  • De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning på sikt bör fördubblas och motsvara 4 öre per vårdkrona. Idag utgör de offentliga investeringarna i medicinsk forskning i Sverige knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent. Förenklat kan man säga att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs 2 öre på att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling för framtiden. Denna siffra bör fördubblas till 4 öre per vårdkrona.
  • Sverige behöver ta fram en långsiktig strategi för life science. Strategin bör fokusera på att förbättra förutsättningarna för att skapa medicinska framsteg, att vidareutveckla framstegen till bättre prevention och behandlingar, samt att snabbt använda och utvärdera medicinska framsteg inom vården. Till hjälp för strategiarbetet bör regeringen tillsätta ett life science-strategiskt råd som leds av statsministern.
  • Sverige bör leda vägen från ett sjukvårdssystem till ett hälsovårdssystem, där förebyggande vård är lika viktigt som behandlande vård. Med vårt offentligt finansierade vårdsystem har vi stora möjligheter att kunna införa nya metoder och processer för att kunna styra över till ett nytt, mer hållbart system. Samhället tjänar på att investera i fungerande prevention och behandling och på att använda den bästa tekniken för utvärderingar.


3. Varför behöver Sverige satsa mer på medicinsk forskning och dess tillämpning?

Medicinsk forskning och dess tillämpning behöver bli en högre nationell prioritet. Det finns tre huvudskäl till detta:

  1. Hög kvalitet på den medicinska forskningen är en förutsättning för att patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård.
  2. Högsta kvalitet på den medicinska forskningen är avgörande för att Sverige ska kunna behålla och utveckla kompetens och för att forskningsintensiva företag ska vilja vara verksamma i Sverige.
  3. En stor satsning på medicinsk forskning är nödvändigt för att skapa arbetstillfällen och för att behålla vår position som en stark exportnation.


4. På vilket sätt är Forska!Sverige finansierat?

Forska!Sverige är en oberoende civil samhällsorganisation, som verkar utan kommersiellt intresse. Vi arbetar för medborgarnas bästa och finansieras via donationer.

Forska!Sveriges initiala stiftelseka­pital donerades av Hans Bergström, Reumatikerförbundet, Inter-Ikea, LIF och Stiftelsen för pharmaceu­tical medicine. Idag gör följande donatorer vår verksamhet möjlig:

Donatorer

  • Hans & Barbara Bergström
  • LIF

Pro-bonodonatorer

  • Arthur D. Little
  • HealthCap


5. Vad skiljer Forska!Sverige från andra organisationer som arbetar för att främja den medicinska forskningen?

Stiftelsen Forska!Sverige är en oberoende, civil samhällsorganisation som skapades ur ett akut behov av 64 grundare, varav samtliga är nyckelpersoner från olika delar av samhället: politiken, näringslivet, kulturen, fackförening­arna, vården och universiteten.

Tack vare dessa personers samlade kunskapsbas bidrar Forska!Sverige med en bred, tvärvetenskaplig expertis till nytta för politiska beslutsfattare.


6. Vad menar Forska!Sverige med att den medicinska forskningen har försvagats?

Europas befolkning blir allt äldre och kostnaderna för sjukvård stiger.  En tredjedel av alla européer uppskattades år 2010 ha minst en kronisk sjukdom. Kostnaderna för de kroniska sjukdomarna beräknas uppgå till 70 % av de totala hälsovårdskostnaderna.  Andelen européer som är 65 år och äldre väntas öka från 16 % år 2000 till 24 % år 2030. Denna demografiska förändring ökar trycket på den redan högt belastade sjukvården. Värdsbanken beräknar att vårdkostnaderna inom EU kan komma att öka från 8 % av BNP till 14 % av BNP år 2030.

Parallellt med att vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter både i fråga om forskningskvalitet, kliniska studier, life science företag och tillgång till nya behandlingsformer inom sjukvården. Sverige har till exempel tappat position inom biomedicin, där vi enligt forskningsrådets granskning har gått från fjärde till åttonde plats på 20 år. Också vad gäller klinisk forskning – länken mellan laboratoriet och patienten – halkar Sverige efter. Enligt Vetenskapsrådet har vi gått från tredje till sjätte plats, och ligger nu efter USA, Nederländerna, Schweiz, Danmark och Kanada.

Patienter i Sverige har inte heller alltid tillgång till de mest effektiva och säkra metoderna. En brittisk studie visar att den svenska vården inte använder innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder. Bland 14 undersökta länder hamnar Sverige på näst sista plats.

Sverige har varit en ledande industrination inom life science. Läkemedel har ensamt utgjort den näst viktigast exportbranschen. Men nu minskar de medicinskt inriktade företagen sin verksamhet i Sverige. Bara inom den forskande läkemedelsindustrin har antalet anställda minskat med 40 % under de senaste sex åren, från 21000 till 12600 anställda. Detta minskar export- och skatteintäkter samt urholkar Sveriges samlade kunskapsbas.  


7. Hur mycket får den medicinska forskningen egentligen kosta?

Den relevanta frågan är snarare: hur mycket får sjukdom egentligen kosta? Vi har stegrande vårdkostnader och det enda sättet att kunna möta dessa är genom att lära sig mer om hur man hindrar och behandlar sjukdomar. Det är just det medicinsk forskning gör. Den medicinska forskningen har till exempel gett oss behandlingar som på 10 år minskat barndödlighet i leukemi från att 10 % överlever till att hela 90 % överlever. Forskningen har gett oss kunskap om sjukdomar som gör att vi i vissa fall kan behandla utan att operera, vilket har sparat stora belopp. Forskningen har gett oss kunskap som gjort det möjligt för företag att utveckla behandlingar för reumatiker som tidigare var i behov av ständig assistent och som nu istället kan jobba och bidra till samhället, vilket har ökat deras livskvalité väsentligt. Det är den här vägen vi måste och bör gå, inte minst utifrån ett humant perspektiv.

Sverige är ett litet land och har kunnat uppnå detta genom att ha ledande forskning, företag som omvandlat medicinska upptäckter till behandlingar och processer, samt en vård där klinisk forskning och prövning har välkomnats.


8. Vad menar Forska!Sverige med life science?

Med life science menar Forska!Sverige i första hand medicinsk forskning och dess tillämpningar med syfte att skapa medicinska framsteg, industriell utveckling och bättre hälsa.

 

Dela gärna den här sidan: