Forska!Sverige

Politik är att vilja – detta gäller även inom området life science

Publicerad: 2015-06-01

Henrik Hammar Senior rådgivare åt Reformklubben och tidigare sjukvårdspolitiker Region Skåne, Landstingsförbundet och SKL, samt en av Forska!Sveriges grundare

Henrik Hammar
Senior rådgivare åt Reformklubben och tidigare sjukvårdspolitiker Region Skåne, Landstingsförbundet och SKL, samt en av Forska!Sveriges grundare

Forska!Sverige har nu tillsammans med många av Sveriges life science aktörer tagit fram Agenda för hälsa och välstånd. Där finns nu 14 konkreta åtgärdsförslag med handlingsplaner om vad Sverige behöver göra.

Näringsministern, forskningsministern och sjukvårdsministern var alla med på den konferens där förslagen presenterades och har nu fått ett fantastiskt material för beslutsfattande. Att Sverige ska vara duktiga på life science-forskning råder det säkert bred politisk enighet om.  Detta både ur ett medborgarperspektiv men även ur ett näringspolitiskt perspektiv.  Statsministerns innovationsråd har life science-forskningen högst upp på sin dagordning och en nationell samordnare är tillsatt.

Nu gäller det att gå från ord till handling och börja fatta de beslut som behövs för att Sverige även ur ett globalt perspektiv ska kunna bli ett framgångsland. Nu gäller det att övervinna och komma till rätta med de strukturella problem som ingår i den svenska modellen, med uppdelat ansvar, för att alla parter ska kunna bidra till att det verkligen händer något på detta område.

Tre stora utmaningar har regeringen därför för att alla ska bidra med mesta möjliga:

  1. Regeringen måste ställa krav på sjukvårdshuvudmännen att de i sina uppdrag till universitetssjukhusen blir mycket tydligare när det gäller forsknings- och innovationsansvaret. Det räcker inte med att ersättningen är högre till universitetssjukhusen just på grund av forskningsansvaret, utan ansvaret att forska och att vara innovativ måste mycket tydligare framgå och finansieras. Detta kan ske antingen genom hårdare skrivningar i lag, men kanske ännu bättre genom överenskommelse med SKL. Då bör detta kombineras med incitament, till exempel särskilda statliga innovationspengar i enlighet med ett av förslagen i Agenda för hälsa och välfärd.
  2. Regeringen måste styra även gentemot universiteten. Rektor måste både ha en skyldighet att prioritera life science-forskning, men även särskilda riktade medel behövs för detta ändamål. Tycker vi att life science-området är ett av de områden som verkligen ska prioriteras så måste universitetens ansvar för detta bli tydligare. Annars är risken stor att pengarna hamnar i andra stuprör.
  3. Regeringen måste ålägga såväl universitet som sjukvårdshuvudmännen med universitetssjukhus en skyldighet att med lokalt näringsliv sluta ett triple helix avtal. I både Skåne och Västra Götaland har vi sett att näringslivet verkligen är villiga att avtala om triple helix lösningar och då även bidra med pengar. Näringslivet måste se att det finns en organiserad struktur, att alla bidrar och att bra forskning kan leda till både bättre hälsa, men även till möjligheter till konkret näringsverksamhet.

Life science samordnarens ansvar skulle sedan vara att följa upp och se till att universiteten och universitetssjukhusens huvudmän lever upp till sina skyldigheter och att triple helix avtal slutes med näringslivet. Den nationelle samordnaren behöver då få mer muskler och mer befogenheter.

Ingvar Kamprad har en gång sagt: ”Härliga framtid, mycket är ogjort”.
Detta gäller också Sverige och life science området.

 

Henrik_Hammar

 

 

 

Henrik Hammar

Senior rådgivare åt Reformklubben
Tidigare sjukvårdspolitiker i Region Skåne, Landstingsförbundet och SKL
En av Forska!Sveriges grundare

Dela gärna den här sidan: