Forska!Sverige

Vikten av patientnära vård

Publicerad: 2014-01-16

De flesta av oss har hört och läst att det blir allt fler äldre och därmed fler sjuka och vårdbehövande. Att rekryteringsbehoven av anställda till hälso- och sjukvården är ett stort problem som framtidens finansiering talar betydligt färre om. Det är hög tid att börja göra det nu.

Annelie Nordström Ordförande Kommunal Fotograf: Fredrik Sandin Carlson

Annelie Nordström
Ordförande Kommunal
Fotograf: Fredrik Sandin Carlson

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer 81 000 personer att behöva rekryteras fram till 2019 för att möta pensionsavgångar och ett ökat vårdbehov. [1] Personalförsörjningen i hälso- och sjukvården har två spår. För det första måste specialistkompetensen säkerställas i en allt mer specialiserad vård. Vi kommer att behöva fler läkare inom bland annat geriatrik, neurologiska sjukdomar och psykiatri. För det andra måste de som vidarutbildar sig verkligen få ägna sig åt det de är utbildade för, det gäller både läkare och sjuksköterskor. Men då krävs att vi öppnar ögonen för fler yrkesgrupper och behovet av dess kompetens i vårdkedjan. Det behövs undersköterskor som ansvarar för det basala omvårdnadsarbetet och avlastar och assisterar sjuksköterskor och läkare. Det behövs läkarsekreterare för att hantera de ökade kraven på dokumentation och administration.

Ökad specialisering och mer avancerade behandlingsmetoder betyder inte att behovet av basal omvårdnad och hygien försvinner.  Tyvärr har den insikten inte funnits. Ökad kvalitet har oreflekterat kopplats till fler anställda med akademiskt utbildning och de yrkesutbildades roll har inte värdesatts. Sedan 1994 har därför var fjärde undersköterska försvunnit från svensk sjukvård. [2] Den patientnära omvårdnaden som handlar om patientens personliga hygien och funktion har prioriterats ned. Kvaliteten och patientsäkerheten har blivit lidande.

Mycket inom omvårdnadsarbetet är beprövad erfarenhet. Undersköterskor och sjuksköterskor vet vilka åtgärder som krävs för att patienten ska känna sig bättre till mods och vara mer mottaglig för behandling.  Forskningen om sambanden mellan olika omvårdnadsinsatser och patientens sjukdomsutveckling och tillfrisknande är viktig och bör öka. . Samtidigt ska inte viljan att få fram fler forskningskompetenta sjuksköterskor blandas samman med verksamhetens kompetensbehov.

Det viktigaste i diskussionen om framtidens rekryteringsbehov är inte att en yrkesgrupp ska ersättas med en annan. Samtliga yrkesgrupper kommer att behövas för att klara personalförsörjningen och skapa en vård av hög kvalitet för patienten. Med en insikt om att teamarbete och tillvaratagande av olika yrkesgruppers kompetens kommer jakten på de 81 000 personer som vill och kan arbeta inom hälso- och sjukvården gå betydligt lättare. Den dagen vi slutar använda läkare till arbetsuppgifter som en undersköterska eller läkarsekreterare gör minst lika bra använder vi våra gemensamma resurser på ett mer effektivt sätt, sparar en och annan krona och bidrar därmed med en pusselbit till framtidens finansiering av hälso- och sjukvården.

Anneli-Nordstrom-signatur

Annelie Nordström, ordförande Kommunal

 

Källor:

[1] SKL. (2012) Här finns Sveriges viktigaste jobb – en rekryteringsprognos för välfärdssektorn.

[2] Kommunal. (2013) Framtidens sjukvård kräver patientnära proffs – En rapport om undersköterskorna i hälso- och sjukvården

Dela gärna den här sidan: