Värdet av forskning om obesitas

Obesitas och övervikt är så vanligt förekommande att de beskrivs som epidemier. Både obesitas och övervikt är riskfaktorer för andra sjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck, och flera cancerformer. Samtidigt är obesitas och övervikt starkt förknippade med stigmatisering, vilket kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt samt göra det svårare för drabbade att söka vård och få rätt behandling. [1]

Vilka berörs?

• Obesitas innebär ett BMI (kroppsmasseindex) över 30 kg/m2. Ett BMI mellan 25.0 och 29.9 kg/m2 räknas som övervikt. Mer än halva den vuxna befolkningen i Sverige är överviktiga eller har obesitas. Andelen har ökat över tid och fortsätter att öka. Obesitas minskar den genomsnittliga livslängden. [2]
• Barn och ungdomar är också i stor utsträckning drabbade av övervikt och obesitas. År 2023 uppskattades cirka 87 000 barn i Sverige leva med obesitas, vilket motsvarar omkring 4 procent av alla barn. [3]
• Obesitaspatienter upplever ofta att de blir dåligt behandlade när de söker vård – 2025 uppgav hela 74 procent att de haft denna erfarenhet. Därtill känner 9 av 10 oro inför att söka den vård de behöver. [4]

Vad kostar det?

• De samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas uppgick 2023 till 80,4 miljarder kronor, där 29,6 miljarder kronor var kopplade till övervikt och 50,8 miljarder till obesitas. Kostnaderna bestod av produktionsbortfall, hälso- och sjukvårdskostnader, läkemedel, närståendevård samt kommunal vård och omsorg. Om obesitas fortsätter öka beräknas kostnaderna till 99 miljarder kronor 2040. [5]
• När även psykisk ohälsa till följd av övervikt och obesitas räknades in uppgick kostnaderna till 91,8 miljarder kronor 2023. [5]
• Läkemedel mot obesitas är inte subventionerade. Det leder till stora kostnader för patienten, upp till tusentals kronor i månaden för att få en tillräcklig dos. En jämförelse av två GLP-1-läkemedel visar att en 72-veckors behandling kostar mellan 45 000 och 100 000 kronor. WHO varnar för att färre än 10 procent av de med obesitas får tillgång till läkemedel 2030. [6, 7]

Forskning räddar liv

• Barn med obesitas som får behandling och går ned i vikt minskar risken att dö i förtid, visar forskning från Karolinska Institutet. Studien omfattade 7 000 barn som påbörjade behandling mot obesitas i åldrarna 6 till 17 år. [8]
• Aptitsänkande läkemedel har under de senaste åren revolutionerat obesitasbehandlingen och fått stor uppmärksamhet. Läkemedlen kan på kort tid hjälpa individer att gå ner i vikt, vilket också minskar risken för livshotande följdsjukdomar. [9]
• Utveckling av kirurgiska ingrepp har gett patienter en betydande förbättring i överlevnad och livskvalitet. Patienter med obesitas som får kirurgisk behandling, i detta fall en gastric bypass, har 25 procent lägre dödlighet jämfört med de som inte opereras. Dessutom lever de patienter som genomgått gastric bypass i snitt tre år längre än de som inte fått kirurgisk behandling. [10]

Forskning sparar pengar

• Varje investering i prevention av obesitas återbetalar sig sex gånger i besparade samhällskostnader enligt en uträkning från OECD. [11]
• En studie visar att en viktminskning på 20 procent hos personer med obesitas i Sverige kan resultera i samhällsekonomiska besparingar på 165 miljoner kronor under tio år. Viktminskning kan åstadkommas på flera sätt, men forskningsbaserade insatser är ofta avgörande för långsiktig effekt. [12]
• Forskning visar att det mest kostnadseffektiva och hållbara sättet att gå ned i vikt uppnås av en kombination av kirurgi och aptitsänkande läkemedel. [13]

Hopp för framtiden

• En ny tablettbehandling, utvecklad vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, har i tidiga studier visat att den kan öka ämnesomsättningen i skelettmuskler på ett sätt som liknar effekterna av fysisk aktivitet. Detta ökar kroppens fettförbränning och förbättrar blodsockerkontrollen, utan att man hittills sett de typiska biverkningar som ofta förknippas med GLP-1-läkemedel, såsom uttalad aptitförlust, mag-tarmbesvär och risk för minskad muskelmassa. [14, 15]
• På Uppsala universitet forskas det om hur obesitas kan förebyggas i samhället genom att dess olika aktörer, däribland primärvården, arbetar gemensamt. Under de närmaste sex åren ska det multidisciplinära ”Centrum för primärvårdsbaserad primärprevention av obesitas” byggas och vara verksamt. Centret samlar expertis från flera discipliner för att utveckla metoder och verktyg som kan användas i både vård och samhälle. Fokus ligger på att förebygga obesitas snarare än behandla, och forskningen sker i nära samarbete med myndigheter, kommuner, regioner och företag för att skapa en bred och hållbar påverkan. [16]
• Ny forskning från Lunds universitet visar att obesitas är potentiellt kopplat till omkring 30 cancerformer, flera där kopplingen inte tidigare har varit känd. Studien har undersökt fler än 4 miljoner individer i Sverige och understryker betydelsen av folkhälsostrategier kring vikt för att förebygga cancer. [17]

Ta del av samtliga referenser här.

Ta del av en forskare och en patients berättelse