Tidig diagnos av Alzheimers via blodprov!

”Alzheimers är en hjärnsjukdom som drabbar nervcellerna i hjärnan. Sjukdomen börjar nästan alltid med att man får sämre minne. Efterhand, när sjukdomen fortskrider, drabbas även språket och man får svårt att hitta ord och förstå. Praktiska saker som att till exempel knyta skosnören blir allt svårare. Till slut klarar man sig inte själv”, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet.

Idag finns det enbart symptomlindrande mediciner mot Alzheimers sjukdom. Dessa bromsmediciner har måttlig effekt. Det finns inte någon specifik behandling mot Alzheimers sjukdom eller andra hjärnsjukdomar som också är kopplade till åldrande. Men med tanke på alla lovande upptäckter och den utveckling som har skett under de senaste åren, menar Kaj att det finns goda möjligheter till bättre läkemedel i framtiden.

Kajs världsberömda forskning bygger på att utveckla testmetoder för att studera Alzheimer och andra hjärnsjukdomar. Under mitten av 90-talet utvecklade Kajs forskarteam tester för att mäta de proteiner i hjärnan som klumpas samman och förändras vid Alzheimers sjukdom. ”För många sjukdomar kan man ta ett enkelt blodprov för att följa sjukdomarna, men för hjärnan har det tidigare inte fungerat riktigt bra. Därför utvecklade vi tester för ryggvätska, där proteiner och andra ämnen från hjärnan utsöndras. Genom att studera vätskan kan man följa och påvisa vad som sker i hjärnan”, förklarar Kaj. Idag används denna typ av tester internationellt, både praktiskt vid diagnostik och i läkemedelsstudier för att kunna följa effekten av läkemedelsbehandlingar.

På senare år har Kaj tillsammans med andra forskare vid Göteborgs universitet tagit fram nya metoder som kan mäta hjärnproteiner i blodprov, istället för ryggvätskeprov. Skulle det visa sig att dessa blodtester kan påvisa de sjukliga förändringarna vid Alzheimer med tillräckligt hög precision så är det ett viktigt framsteg eftersom vårdcentraler kommer kunna ta blodprover för demens- sjukdomar i framtiden, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare hos patienter och de kan då få hjälp snabbare.

Det kommer även att förenkla vården av patienter och man kommer kunna följa sjukdomen och likaså effekten av behandlingen på ett mycket enklare sätt, avslutar Kaj.

Februari 2019