Forska!Sverige

Värdet av forskning inom psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa omfattar både psykisk sjukdom och psykiska besvär som leder till nedsatt välbefinnande och påverkar det dagliga livet. Diagnoser som omfattas är exempelvis depression, ångestsyndrom och schizofreni.

Psykisk ohälsa

Forska!Sveriges faktablad om psykisk ohälsa

I Forska!Sveriges faktablad om psykisk ohälsa hittar du konkreta exempel på hur forskning inom området räddar liv och sparar pengar.

Vilka berörs?

  • Nästan en miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa och upp till en av två kommer någon gång i livet att drabbas. Risken är högre för kvinnor än män och som högst i åldern 25–39 år. [1, 2]
  • Omkring 10–15 % av barn och unga mellan 10–24 år påverkas av psykisk ohälsa. Allt fler diagnostiseras med depression och olika ångestsyndrom, vilket kan leda till långvarig sjukdom och försämrad funktionsförmåga. [3-5]
  • Över 1000 personer tar varje år sitt liv i Sverige vilket är fyra gånger fler än som dör i trafiken. [6, 7] Bland unga mellan 15–29 år utgör självmord vart tredje dödsfall. En stark riskfaktor för självmord är psykisk sjukdom såsom allvarlig depression. [8]

 Vad kostar det?

  • Psykisk sjukdom är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning i Sverige och uppgick år 2017 till 48 % av de indirekta kostnaderna. Detta utgör knappt 61 miljarder kronor i sjuk- och aktivitetsersättning. [2, 9]
  • De totala samhällskostnaderna av psykiska sjukdomar uppskattas till nära 170 miljarder kronor årligen, vilket är den största kostnadsdelen för sjukdomar i Sverige. [9] Kostnaderna enbart för depressionssjukdomar i Sverige fördubblades mellan år 1997 och 2005 från 16 till 33 miljarder kronor. [10]
  • Utöver de stora samhällskostnaderna till följd av psykisk ohälsa så drabbas individen mycket hårt, ofta med nedsatt livskvalitet, isolering, diskriminering och stigmatisering. [2, 3]

 Forskning räddar liv

  • Forskning visar att faktorer i arbetsmiljön såsom gott ledarskap, tydliga mål och kontroll i arbetet kan förbättra människors arbetssituation och minska risken för att drabbas av depression och utmattningssyndrom. [11, 12]
  • För att förebygga och minska barns psykiska besvär såsom ångest och nedstämdhet kan skolan har en betydelsefull roll genom att lära barnen om psykisk hälsa och främja fysisk aktivitet. [13-15]
  • Antalet självmord i Sverige har minskat sedan slutet av 80-talet. En möjlig bidragande orsak till detta är en ökad användning av antidepressiva läkemedel samt förebyggande insatser. [7, 16]
  • Preventiva åtgärder för att minska alkoholkonsumtion eller rökning minskar bland annat risken för depression, självskadebeteende, ångest och stress. [17, 18

 Forskning sparar pengar

  • Genom psykologisk behandling av personer med lindrig till måttlig depression eller ångest där hälften uppnår symtomfrihet skulle samhället kunna spara 11,4 miljarder kronor årligen. [19]
  • Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling vid depression och olika ångesttillstånd. En behandling med KBT beräknas betala sig själv drygt 6 gånger om i minskade sjukskrivningar. [19, 20]
  • Internetbaserad KBT är ett effektivt och lättillgängligt komplement för vuxna och barn med depression och olika ångesttillstånd [21, 22]. Denna behandling kan erbjudas till fler personer som drabbas vilket i sin tur minskar läkemedels- och samhällskostnader. Till exempel beräknas samhället spara i genomsnitt cirka 5000 kr per barn och behandlingsperiod. [22-24]

 Hopp för framtiden

  • Svensk forskning har bidragit till att påvisa förändringar i hjärnans immunceller hos patienter med psykossjukdom med hjälp av PET-teknik, och pekat på ett möjligt mekaniskt samband mellan immunsystemet och förlust av kopplingar
    mellan nervceller vid schizofreni [25, 26]. Denna kunskap har betydelse för att i framtiden kunna utveckla nya läkemedel, som till exempel kan påverka immunsystemets funktion.
  • Att undersöka nya substansers antidepressiva effekt och deras verkningsmekanism i hjärnan öppnar vägar till nya och snabbverkande behandlingar mot depression. Det studeras av forskare vid Karolinska Institutet i projekt med både psilocybin och ketamin – de första i sitt slag i Sverige. [27]
  • Många brukar alkohol, men bara vissa utvecklar ett beroende. Identifiering av biologiska skillnader i hjärnan vägleder forskare vid Linköpings universitet till att i framtiden utveckla läkemedel som kan reglera hjärnaktiviteten och hjälpa patienter med alkoholberoende. [28]

 

[1] OECD (2013) Mental health and work: Sweden
[2] Lidwall (2020) Socialförsäkringsrapport 2020:8
[3] Socialstyrelsen (2017) Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna
[4] Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige
[5] SCB (2020) Levnadsförhållanden, Andel som har besvär av ängslan, oro, ångest
[6] Transportstyrelsen (2020) Få omkomna i vägtrafiken
[7] Folkhälsomyndigheten (2020) Psykisk hälsa och suicidprevention
[8] Folkhälsomyndigheten (2021) Om suicidförebyggande insatser
[9] Hjalte et al. (2019) Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017. IHE 2019:6
[10] Sobocki et al., Eur Psychiatry 2007;22(3)
[11] SBU (2014) Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom
[12] FORTE (2015) Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro
[13] Petersen et al., Soc Tidskr 2020;97(5-6)
[14] Andermo et al., Sport Med 2020;6(1)
[15] Folkhälsomyndigheten (2021) Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa
[16] Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (2009) Genomgången av läkemedel mot depression
[17] Statens folkhälsoinstitut (2008) Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur hänger det ihop?
[18] Folkhälsomyndigheten (2018) Alkohol och suicid
[19] Sveriges Psykologförbund (2012) Depression En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster
[20] Socialstyrelsen (2021) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
[21] Karyotaki et al., JAMA Psychiatry 2021;78(4)
[22] Nordh et al., JAMA Psychiatry 2021;78(7)
[23] Jolstedt et al., Lancet Child Adolesc Heal 2018;2(11)
[24] Nordgren et al., Behav Res Ther 2014;59
[25] Plavén-Sigray et al., Biolog Psychiatry 2021;89(3)
[26] Sellgren et al., Nat Neurosci 2019;22(3)
[27] Tiger et al., Transl Psychiatry 2020;10(1)
[28] Domi et al. Sci Adv 2021;7(34)

Dela gärna den här sidan: