Forska!Sverige

“Forskning behövs för att lösa problemet med antibiotikaresistens”

”Jag hoppas att vi lär oss av forskningen så att när vi får fram nya antibiotika så kommer vi använda dessa på ett vettigt sätt, så att vi inte gör samma misstag som vi har gjort de senaste 80 åren.” säger Linus Sandegren, universitetslektor vid Uppsala universitet, som har forskat på antibiotikaresistens i 15 år.

Linus drivkraft att forska kommer från intresset för hur mekanismerna bakom antibiotikaresistens fungerar, samt att grundforskningen är så tydligt kopplad till samhällsproblemet. Att bakterier utvecklar resistens är oundvikligt. Det är en naturlig del av bakteriers evolution där de under miljontals år konkurrerat med mikroorganismer som producerar antibiotika, t.ex. mögelsvampen som producerar penicillin. Linus berättar att det medicinska problemet grundar sig i att vi inte producerat nya antibiotika i samma takt som bakterierna blir resistenta – och nu har bakterierna hunnit ikapp oss.

”Bakterier blir dels resistenta genom mutationer i deras gener som leder till att antibiotikan inte längre fungerar. Bakterier kan också byta resistensgener med varandra, vilket gör att antibiotikaresistens snabbt kan sprida sig mellan olika typer av bakterier”, förklarar Linus.

”En stor del av vår forskning handlar om hur bakterier blir multiresistenta. Det sker oftast genom plasmider: små cirkulära DNA molekyler som innehåller många olika resistensgener. När plasmider flyttas från en bakterie till en annan så kan den
mottagande bakterien i ett steg bli resistent mot flera antibiotika på en gång, vilket är ett av de största problemen i vården idag.”

Forskningen behövs dels för att utveckla nya antibiotika, dels för att vi behöver förstå mekanismerna för att kunna bromsa resistensutvecklingen. Det gäller för befintliga såväl som för nya antibiotika. Vi behöver också en ökad förståelse för människors beteende, eftersom hälsoutmaningen grundar sig mycket i hur vi har överanvänt antibiotika sedan den upptäcktes. I Sverige har man tack vare forskningen sedan länge arbetat mot överanvändning av antibiotika. Det har gett oss låga resistensnivåer och ett väldigt bra rykte gällande antibiotikafrågorna, internationellt sett. På frågan om varför just Sverige ska fortsätta satsa på forskning inom detta område, svarar Linus: ”Sverige är i en unik situation i världen vad gäller antibiotikaresistens. Vi har också mycket internationellt ledande forskning på området. Därför kan vi sätta ett väldigt tydligt avtryck i den politiska agendan när det gäller resistensproblemet i världen.”

Dela gärna den här sidan: