Värdet av forskning inom astma och allergi

Astma och allergi är två av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige och påverkar miljontals människors livskvalitet. Allergisjukdomar uppstår när immunförsvaret överreagerar på ämnen som egentligen inte är farliga för kroppen. De delas in i olika grupper och omfattar astma, allergi och atopiskt eksem. På denna sida kan du ta del av vårt faktablad samt Helene Roos och Jenny Hallgren Martinssons berättelser som visar på värdet av forskning om astma och allergi.

Vilka berörs?

• År 2024 uppgav 35 procent av befolkningen i Sverige att de har en allergi, vilket gör allergier till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna. [1] Vanliga allergier inkluderar allergier mot pollen, pälsdjur och vissa livsmedel.
• Barn är ofta känsligare för den omgivande miljön än vuxna. Andelen 12-åringar i Sverige som lider av pollenallergi har stigit från 14 till 19 procent från 2011 till 2019. [2]
• År 2024 rapporterade 12,5 procent av befolkningen att de lever med astma. [3] Av dessa har cirka 4 procent svår astma, vilket innebär att de behöver höga doser och fler behandlingar för att hålla sjukdomen under kontroll, eller att astman förblir okontrollerad trots sådan behandling.[4, 5]
• Av alla nya fall av astma är upp till 15 procent kopplade till yrkesexponering, särskilt inom yrken där man utsätts för kemikalier, damm eller andra luftburna partiklar. [6] Ofta behövs en daglig medicinering för att slippa symtom. [7]

Vad kostar det?

Allergier debuterar ofta tidigt i livet och kan leda till livslånga besvär för berörda och deras familjer. Förutom kroniska besvär, leder allergisjukdomar också till stora kostnader för individen och för samhället.

• I en studie från 2016 låg den årliga samhällskostnaden i Sverige för allergisk snuva i åldrarna 18–50 år på runt 12 miljarder kronor. [8]
• Det samhälleliga värdet av förlorade friska år (DALYs) för astma uppskattades år 2021 till 17,3 miljarder kronor i Sverige. [9]
• Svenska hushåll med matallergi uppskattas få ökade årskostnader med upp till 48 000 kronor för barnfamiljer och 80 000 kronor extra för vuxna. [10, 11]

Forskning förbättrar liv

• Användningen av allergivaccination ökar i Sverige. [12] Det är den enda behandlingen som påverkar sjukdomens grundorsak. År 2019 fick endast en tredjedel av de patienter som var i behov av vaccination tillgång till behandling. En uppskattning visar att om samtliga av dessa patienter hade erbjudits behandling, skulle det ha resulterat i en vinst på cirka 4 200 kvalitetsjusterade levnadsår. [13]
• Biologiska läkemedel har revolutionerat behandlingen av svår astma. Genom att rikta in sig på specifika delar av immunsystemet kan dessa behandlingar kraftigt minska symtom, förbättra livskvaliteten och minska risken för sjukhusinläggning. [14, 15, 16]
• Digitala hjälpmedel används idag för att förbättra egenvård och uppföljning vid astma. Genom att mäta lungfunktionen med en elektronisk enhet som kopplas till en app kan patienter få individanpassade råd om medicinering direkt. Informationen kan även delas med vårdpersonal, vilket möjliggör uppföljning och stöd på distans samt minskar behovet av fysiska vårdbesök. [17, 18]

Forskning sparar pengar

• Antalet sjukhusinläggningar till följd av astma minskade med 52,5 procent i Sverige från 2006 till 2022, vilket bidrog till en stor kostnadsbesparing. [19]
• En svensk studie har visat på samhälleliga kostnadsbesparingar under allergivaccination. Studien visar att vaccination med tabletter kan halvera de totala samhällskostnaderna per patient under behandlingsperioden, jämfört med symtomlindrande behandling. Detta beror främst på minskad produktivitetsförlust i arbetslivet. [20]

Hopp för framtiden

• Vid forskningscentret Klinisk Lung- och Allergiforskning, KLA, på Karolinska institutet Huddinge pågår studier som följer personer med svår astma över tid för att undersöka effekterna av nya biologiska läkemedel. Dessutom genomförs avancerade analyser av lungvävnad på cellnivå för att kartlägga immunsystemets roll vid astma. Målet är att hitta nya sätt att behandla sjukdomen och i förlängningen förbättra livskvaliteten för de som lever med svår astma. [21]
• Vid Umeå universitet forskas det på hur tidiga omgivningsexponeringar påverkar risken att insjukna i allergi och astma. En upptäckt är att tidigare introduktion av allergena livsmedel som ägg och jordnötter efter förändrade råd från Livsmedelsverket, samt en mer varierad kost vid nio månaders ålder, ger minskad risk för matallergi senare i livet. [22, 23]
• En litteraturöversikt från Örebro universitet, baserad på 19 studier med totalt cirka 13 000 barn, visade att risken att utveckla astma och astmaliknande problem var ungefär tre gånger högre hos för tidigt födda barn vars moderkakor och fosterhinnor varit inflammerade jämfört med för tidigt födda barn utan denna infl ammation. Dessutom var stora och tunga moderkakor kopplade till ökad risk för behov av astmamedicinering under barnets första år. Kunskapen kan leda till att barn födda av mödrar med riskfyllda moderkaksförändringar följs upp mer noggrant under barndomen. [24]

Mars 2017

 

Ta del av samtliga referenser här. 

Hör Helene Roos och forskare Jenny Hallgren Martinssons berättelser som visar på värdet av forskning