Forska!Sverige

Värdet av diabetesforskning

Typ 1- och typ 2-diabetes är två skilda sjukdomar. Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunförsvar de insulinproducerande cellerna så de förstörs. Typ 2-diabetes leder till nedsatt insulinkänslighet och beror bland annat på livsstil och genetiska faktorer. För en optimal kontroll av diabetes krävs samspel mellan kost, motion och medicin.

Diabetes

Forska!Sveriges faktablad om diabetes

I Forska!Sveriges faktablad om diabetes hittar du konkreta exempel på hur forskning inom diabetesområdet räddar liv och sparar pengar.

Vilka berörs?

  • Idag lever över 500 000 personer med diabetes i Sverige, motsvarande ungefär 5% av befolkningen. [1] Mörkertalet är dessutom stort då man beräknar att en av tre typ 2-diabetiker har sjukdomen utan att veta om det. [2]
  • I Sverige drabbas över 900 barn årligen av typ 1-diabetes. [3] Sverige har efter Finland den högsta förekomsten i världen, vilket gör typ 1-diabetes till den vanligaste livshotande sjukdomen hos barn. [4, 5]
  • Diabetiker löper dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtsjukdom eller stroke. Även andra komplikationer som synrubbningar inklusive blindhet, njursjukdom och nervskador är vanliga. [4]
  • Barn eller ungdomar som utvecklar typ 1-diabetes har en förväntad livslängd som är 14-18 år kortare jämfört med snittet i Sverige. [6] År 2019 dog 2069 människor till följd av diabetes i Sverige. Det är 8 gånger fler än de som dog i trafiken samma år. [7]

Vad kostar det?

  • Den totala kostnaden för sjukhusvård, jobbfrånvaro och medicinering av typ 2-diabetes uppskattades år 2016 till mellan 9 och 12,5 miljarder kronor. Av dessa utgjorde jobbfrånvaron den största kostnaden som uppskattades till mellan 4,9 och 8,4 miljarder kronor. Sjukhusvård av typ-2 diabetes beräknades kosta ca 2,6 miljarder kronor och medicinering ca 1,5 miljarder kronor. [8]
  • Omkring 40% av landets diabetiker är i arbetsför ålder och sjukfrånvaron hos andelen personer med typ-2 diabetes är nästan dubbelt så hög som hos den allmänna befolkningen. [1, 9]

Forskning räddar liv

  • Nya mediciner och tekniska hjälpmedel har gett diabetiker avsevärt bättre förutsättningar och längre överlevnad. Före insulinets upptäckt kunde ett barn som insjuknade i typ 1-diabetes förväntas överleva högst ett par år. [10]
  • Tack vare 2000-talets forskning vet man att livsstilsförändringar gällande kost och motion hos riskgrupper kan fördröja och förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes och dess följdsjukdomar. [11]

Forskning sparar pengar

  • Om komplikationerna av typ 2-diabetes minskade med 5% skulle man uppskattningsvis kunna spara 300 miljoner kronor varje år. [8]
  • Bättre diagnosticering och individanpassad behandling vid typ 1-diabetes innebär en mer kostnadseffektiv vård med färre behandlingar och besök. [12]
  • Det vanligaste läkemedlet mot typ 2-diabetes hjälper inte i 30% av fallen. Upptäckten av genetiska markörer som indikerar om läkemedlet är verksamt eller inte möjliggör besparingar på onödiga behandlingar. [13]

Hopp för framtiden

  • I ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset utförs kliniska studier med målet att stoppa upp utvecklingen av typ 1-diabetes. Nydiagnostiserade patienter behandlas med stamceller, som kan påverka immunförsvaret och på så sätt bevara insulinproducerande celler. [14, 15]
  • Det är ännu oklart vad som orsakar typ 1-diabetes, men studier vid Karolinska Institutet visar att ett vaccin framtaget mot Coxackievirus är säkert och ger skydd mot både infektion och typ 1-diabetes i en experimentell modell. Nästa steg är att ta reda på om vaccinet kan skydda mot infektion i människor och om detta leder till färre fall av typ 1-diabetes. [16]
  • Typ 2-diabetes är en sjukdom med stora variationer. Forskare vid Lunds universitet har därför föreslagit en ny klassificering där typ 2-diabetes delas upp i fem olika typer. Detta skulle möjliggöra en mer individanpassad och säkrare vård för typ
    2-diabetiker. [17]

 

[1] Socialstyrelsen (2019) Statistikdatabas för läkemedel
[2] Diabetesförbundet (2020)
[3] SWEDIABKIDS (2017) Årsrapport 2017
[4] International Diabetes Federation (2019) IDF Diabetes Atlas, 9th edn. Brussels, Belgium
[5] Barndiabetesfonden (2020)
[6] Rawshani et al., (2018) Lancet 2018;392:477-86
[7] Socialstyrelsen (2019) Dödsorsaksregister
[8] Andersson & Jendle et al., (2020) Diabetologica, PMID: 32968866
[9] Persson, Jendle, Steen Carlsson et al., (2020) Diabets Obes Metab. 2020;22:1586-1597
[10] Steen Carlsson K et al., (2013) Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel
[11] Campbell et al., (2020) Nature Review Endocrinology vol. 16, p. 395-400
[12] Carlsson et al., (2018) Läkartidiningen 2018;115:EXDS
[13] García Calzón et al., (2020) Science Translation al Medicine vol. 12, issue 561, eaaz1803
[14] Carlsson et al., (2015) Diabetes 2015;64:587-592
[15] Next Cell Pharma (2020) från https://news.cision.com/se/nextcell-pharma-ab/r/protrans-visarsignifikant-effekt-vid-behandlig-av-diabetes,c3190669
[16] Stone et al., (2020) Sci. Adv. 2020;6:eaaz2433
[17] Ahlqvist et al., (2018) Lancet Diabetes Endocrinol 2018;6: 361–69

Dela gärna den här sidan: