Forska!Sverige

Vi har mycket styrkor att bygga på i Sverige, men vi kan absolut inte luta oss tillbaka om vi vill vara med i konkurrensen.

Helene Hellmark KnutssonMinister för högre utbildning och forskning

Värdet av diabetesforskning

Typ 1- och typ 2-diabetes är två skilda sjukdomar. Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunförsvar de insulinproducerande cellerna, beta-cellerna, så de förstörs. Kroppen kan då inte längre producera och frisätta insulin i tillräcklig utsträckning. Typ 2-diabetes beror bland annat på livsstil och genetiska faktorer och leder till nedsatt insulinkänslighet, ibland kallat insulinresistens.

Diabetes

Forska!Sveriges faktablad om diabetes

I Forska!Sveriges faktablad om diabetes hittar du konkreta exempel på hur forskning inom diabetesområdet räddar liv och sparar pengar.

Vilka berörs?

  • Diabetes blir allt vanligare i Sverige. Idag lever över 400 000 svenskar  med  diabetes,  vilket  är  cirka  4  %  av  befolkningen. Mörkertalet är dessutom stort då man beräknar att en av tre typ 2-diabetiker har sjukdomen utan att veta om det. [1]
  • De senaste 20 åren har förekomsten av typ 1-diabetes ökat med 50 %. Sjukdomen drabbar dessutom allt yngre barn. I Sverige insjuknar varje år 800 barn i typ 1-diabetes. [2,3]
  • Diabetiker löper dubbelt så stor risk som icke-diabetiker att drabbas av hjärtsjukdom eller stroke. Även andra komplikationer såsom synrubbningar, njursjukdom och nervskador är vanliga. [4]
  • Varje dag dör fem personer i Sverige som en direkt följd av diabetes. Det är fem gånger fler än de som dör i trafiken. [1]

Vad kostar det?

  • De totala kostnaderna för typ 1- och typ 2-diabetes i Sverige uppskattades år 2005 till 9 miljarder kronor – mer än en fördubbling sedan 1987. Av detta var 37 % direkta sjukvårdskostnader och resterande 63 % till följd av produktionsbortfall. [5]
  • Hälften av alla med typ 2-diabetes är i arbetsför ålder, och medelåldern för typ 2-diabetiker blir allt lägre. Nästan var fjärde drabbad är mellan 41 och 50 år när de får diagnosen. [6]

Forskning räddar liv

  • Nya mediciner och tekniska hjälpmedel har gett diabetiker avsevärt bättre förutsättningar och längre överlevnad. Före insulinets upptäckt kunde ett barn som insjuknade i typ 1-diabetes förväntas överleva högst ett par år. [7]
  • Forskning har visat att uppkomsten av typ 2-diabetes kan förhindras genom livsstilsförändringar, såsom kost och motion. Dessa åtgärder har även stor betydelse för att minska risken för att utveckla diabeteskomplikationer. [8]

Forskning sparar pengar

  • Genom att tidigt identifiera och behandla patienter, innan de utvecklat några komplikationer till följd av sjukdomen, kan samhället spara 34 000 kronor per patient och år i minskade behandlingskostnader. [9]
  • Genom forskningsbaserade livsstilsprogram samt utveckling av produkter och läkemedel som gör det möjligt att hålla långsiktigt god kontroll på blodsocker, blodtryck och kolesterolvärde, kan risken för diabeteskomplikationer minskas med hög kostnadseffektivitet. [8]

Hopp för framtiden

  • I studier av 150 000 individer har forskare nyligen visat att mutationer i en specifik gen skyddar mot typ 2-diabetes, vilket skapar nya möjligheter att förebygga denna sjukdom. [10]
  • I Uppsala pågår kliniska försök för att med hjälp av stamceller bota typ 1-diabetes. Genom att injicera patientens egna stamceller vill forskarna stoppa utvecklingen av sjukdomen och stimulera tillväxt av nya betaceller. [11]
  • Svenska forskare har lyckats förhindra och bota överviktiga försöksdjur från typ 2-diabetes genom att blockera ett hormon som förhindrar fettinlagring. Kliniska prövningar är förhoppningsvis verklighet inom en snar framtid. [12]

 

Dela gärna den här sidan: