Forska!Sverige

Regeringen har en tydlig målsättning att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och en av världens främsta forskningsnationer

Helene Hellmark KnutssonMinister för högre utbildning och forskning

Värdet av forskning inom psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa omfattar både psykisk sjukdom och psykiska besvär som leder till nedsatt välbefinnande och som påverkar det dagliga livet. Diagnoser som omfattas är exempelvis depression, ångestsyndrom och schizofreni.

Psykisk ohälsa

Forska!Sveriges faktablad om psykisk ohälsa

I Forska!Sveriges faktablad om psykisk ohälsa hittar du konkreta exempel på hur forskning inom området räddar liv och sparar pengar.

Vilka berörs?

  • Nästan 1 miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa och upp till 1 av 2 kommer någon gång i livet att drabbas. [1]
  • Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15–44 år. Över 1 000 personer tar varje år sitt liv i Sverige, vilket är fyra gånger fler än som dör i trafiken. En mycket stark riskfaktor för självmord är depression. [2]
  • Antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökade med 67 procent mellan 2010 och 2015. Risken att drabbas av psykisk ohälsa är högre för kvinnor än för män. [3]
  • Nästan 1 av 3 unga mellan 16–24 år har besvär av ängslan, oro eller ångest. [4]

 Vad kostar det?

  • Kostnaderna för psykisk ohälsa i Sverige uppskattas till 70 miljarder kronor per år. [5]
  • Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och utgör 40 % av de totala sjukskrivningskostnaderna. [3, 6]
  • De totala årliga samhällskostnaderna för enbart depressionssjukdomar i Sverige fördubblades mellan 1997 och 2005 från 16 miljarder till 33 miljarder kronor. [7]
  • Utöver de stora samhällskostnaderna till följd av psykisk ohälsa så drabbas individen mycket hårt, ofta med nedsatt livskvalitet, isolering, diskriminering och stigmatisering. [8]

 Forskning räddar liv

  • Antalet självmord i samhället har minskat sedan slutet av 80-talet. En möjlig bidragande orsak till detta är en ökad användning av antidepressiva läkemedel samt förebyggande insatser. [9]
  • Forskning visar att faktorer i arbetsmiljön såsom stress och små möjligheter att påverka sin situation, i kombination med höga krav, har ett samband med depression och utmattningssyndrom. Denna kunskap kan användas för att förbättra människors arbetssituation och minska risken för att drabbas. [10]
  • Preventiva åtgärder för att minska alkoholkonsumtion eller sluta röka kan ha mycket positiva effekter för den mentala hälsan. Det minskar bland annat risken för depression, självskadebeteende, ångest och stress [11, 12].

 Forskning sparar pengar

  • Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling vid depression. En behandling med KBT beräknas betala sig själv drygt 6 gånger om i minskade sjukskrivningar. [13]
  • ADHD är kraftigt överrepresenterat bland intagna i kriminalvården. Genom identifiering och behandling av 30 individer med ADHD beräknas samhällsvinster om 15 miljoner kronor per år kunna göras enbart inom denna pilotstudie. Detta i form av minskad kriminalitet, missbruk och utanförskap. [14]

 Hopp för framtiden

  • Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi kan vara ett bra komplement till medicinering för vuxna med ADHD. Det ger hopp för många patienter som inte blir hjälpta av läkemedelsbehandling. [15]
  • Svensk forskning har visat att psykosociala stödformer som innefattar stöd till familjen, anhöriga och nätverk vid behandling av schizofreni, har god effekt för funktionsförmåga och socialt liv. Forskning pågår för att utveckla behandlings- och rehabiliteringsformer. [16]
  • Genom att kombinera data från kvalitetsregister med genetiska analyser i den enskilt största studien i sitt slag hittills i världen, hoppas svenska forskare kunna identifiera gener och miljöfaktorer som ökar risken att insjukna i bipolär sjukdom och därmed kunna utveckla nya behandlingar. [17]
Dela gärna den här sidan: