Mjuka robotkatter och virtuella cykelturer i barndomens kvarter

Att utveckla demenssjukdom är skrämmande både för den drabbade och dess familj och vänner. Ansikten, namn och miljöer som tidigare varit självklara för den insjuknande, suddas mer och mer ut. Ofta resulterar demens i att den sjuka blir mer eller mindre inbunden och får svårigheter att kommunicera med sin omgivning.

En åldrande befolkning innebär en ökad förekomst av demenssjukdomar, något som ställer krav på bra och effektiva hjälpmedel för rehabilitering och ökad livskvalitet för de drabbade. Detta både i det egna hemmet och på vårdhemmen.

Ett exempel på hjälpmedel för personer med demenssjukdom är en cykel för virtuella cykelturer som tagits fram på Hälso-teknikcentrum vid Högskolan i Halmstad. Cyklisten sitter på en vanlig stol eller rullstol med fötterna placerade på pedaler och händerna på ett cykelstyre, för att sedan styra och trampa som på en vanlig cykel. På en välvd projektionsduk framför sig ser sedan cyklisten det område som han eller hon har valt att cykla i.

Genom virtuella cykelturer på gator som den cyklande är väl bekant med, som exempelvis sina ungdomskvarter, öppnas möjligheter till att minnas händelser och inspirera till samtal om svunna tider. Utöver tillfällen till ökad kommunikation med omgivningen, upplevs ofta kombinationen av rörelse, navigering, fokusering och minnesbilder som stimulerande.

En annan svensk idé för att höja livskvaliteten och öka välbefinnandet hos patienter med svår demens, i ett sent skede av sjukdomen, kommer från Mälardalens högskola. Där har två forskare tagit fram en mjuk liten robotkatt som kan spinna och reagera på olika typer av beröring. Katten skänker glädje och lugn till de patienter som får den och har visat goda resultat i pilotstudier.

För mer läsning om cykeln och robotkatten, se [1, 2] respektive [3].

Foto: John Nilsson